Just nu känns några saker rätt overkliga... åtminstone om man sätter det i tidsperspektiv så känns det ju tex helt overkligt att det är juni om bara tre månader! Insåg det häromdagen när jag äntligen varit och fått den efterlängtade fotvården... riktigt lyxigt att ha en fotvårdare på samma kvarter! Tog sparken dit...
Fotvårdaren frågade iaf om jag ville boka in någon ny tid, då brukade det visst vara lagom att ta det om just tre månader. Började fundera då om hur mycket det är som kommer hinna hända till dess...
- All snö ska smälta bort och vårblommor ska börja spira i rabatterna! (längtar så efter att få se om krokusar och tulpanlökarna har överlevt vintern)
- Nästa lilla/stora overkliga tanke är ju förstås också att då har lilla kotten tittat ut! Att vi då är föräldrar... än fast man nu varit gravid i 205 av 280 dagar, så känns den tanken väldigt spännande!
Håller just nu på och filar på min ansökan om gravidpenning, så himla svårt! Försäkringskassans blankett är inte att leka med.... man får tänka till typ 3 ggr på vissa frågor. Sen blir det ju inte lättare av att veta hur man kommer känna/må runt påsk när det lär vara aktuellt. Sen har man ju hört en massa negativt om hur många det är som får avslag på sina ansökningar, alt att det är lite av ett lotteri beroende på handläggare. Har idag pratat om det med chefen, hon skulle skriva ett intyg iaf.... och jag har skrivit ihop en sida där jag så utförligt som möjligt beskriver mina arbetsuppgifter. Känner att detta slukar mycket energi just nu, det var dessutom längesen jag hade någon längre återhämtning från jobbet. Det kommer iaf kännas som en liten lättnad när jag väl fått klart ansökan och kan posta iväg det, så får man se hur det slutar..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar